.

Det har hänt så mycket här hos oss den senaste veckan, jag har massor att berätta. Trots detta har jag inte velat blogga alls de senaste dagarna och det känns inte rätt nu heller.. Men jag vill dela med mig av en sak för att hedra min fina tjej.

 

Onsdagen bjöd på ett omfattande veterinärbesök av vår kära Rådberg, han var spenderade många timmar i vårt stall och jag kan inte tacka honom nog för hans fantastiska engagemang! Till stor del var Sibell i fokus av vår uppmärksamhet. Hon har, som många av er kanske redan vet, haft stora problem med sin rygg under de senaste året/åren. Detta har visats tydligast vid ridning och longering, men hon har även belastat och musklat sig snett av att bara gå i hagen, vilket tyder på att hon har haft ont även utan någon vidare belastning. Undersökningarna och timmarna på Strömsholm har varit många, med bla ridprov, röntgen och även operation. Tyvärr har inget hjälpt.

Så i onsdags fick vi tillsammans med Rådberg ta det tuffaste av beslut, ett sådant som hör hemma i en mardröm och även det som varit vårat sista alternativ. Det var ingen chock, utan risken att detta skulle bli ett faktum har funnits på tapeten länge. Jag har dock på alla sätt försökt ignorera denna risk eftersom jag så innerligt önskat att vi inte skulle tvingas hamna här. Men som sagt, i onsdags gick det inte längre. Det var dags att vakna upp till verkligheten.

Trots att vi alla kämpat så gick det inte längre, att hålla min flicka vid liv för vår skull är inte respektfullt mot henne.

 

Beslutet om att låta Sibell galoppera vidare på de evigt gröna ängarna var extremt svårt men utan tvekan det enda rätta.

 

Sista dagen för Sibell var en torsdag med lång utevistelse i en stor snöfylld hage, med tre fantastiska hästvänner under en klarblå himmel och värmande sol, med andra ord en magisk vinterdag den sista februari. Massor med kärlek, mat och godis satte även en liten guldkant på denna kväll.

 

Imorse överlämnade jag och pappa henne till duktiga människor och veterinärer.

Jag klappade henne och sa godnatt för sista gången, 10 minuter senare hade hon lämnat jordelivet bakom sig.